åkeriet

Trots att det den gångna veckan rått stort hot om regn, rusk och att gubben höst skulle dyka upp och förstöra alla planer på att ge sig ut och motorcykla, så klarnade det ju upp på eftermiddan. Även om det inte blev en klarblå himmel att färdas under så var det ju helt okej ändå jämfört med prognosen som var för några dagar sen.

Samling som brukligt vid Drottningholm med 65 inräknade ekipage strax innan avfärd.

Hade hoppats på att ryktet om en jävla massa motorcyklar på parkeringen skulle ha gått fram till Kung Tjabo himself och att han skulle dyka upp och vinka (han är ju bra på det) men där fick vi tji igen. Ingen kunglig avvinkning den här gången heller..

Ja ja.. då var det bara att ge sig av då, stoppa trafiken och hoppas övriga trafikanter inte blev alltför irriterade på sin väg hem från jobbet. Antar att det hann slå om till grönt både en och kanske två gånger under tiden som 65 hojar tog sig ut från Drottningholm. För att inte förarna i den bakomvarande bilkön skulle behöva frusta, stånka och stöna alltför mycket efter att ha fått stå stilla med grönt ljus, tog vi av vid första bästa och åkte bort mot FRA, där vi istället fick anledning att vecka pannan när spandexklädda cyklister envisades med att cykla tre i bredd. Men förbi kom vi så småningom och kunde fortsätta vår avlånga färd.

Ut mot Färingsö, Kungsberga, Sånga Säby och tillbaka till Ekerön för fortsatt gasande mot Adelsö. Var lite nervös att tidsplanen skulle spricka. Ja tidsplan å tidsplan förresten.. Den var nog inte mer precis än "en och en halv timme borde väl räcka" får jag erkänna. Så det blev till att trycka upp i brukliga "tio över" för att få lite marginal till färjeavgången. Som tur var gick det bra och jag slapp kölhalning för "för sen ankomst" till Adelsöfärjan.

Färjan la till och släppte på oss alla för att ta oss till den sista ön för kvällen.

Med mörkret i snabbt antågande sket vi i att åka snitslad bana mellan vildsvin och annat vilt runt ön, och la istället direkt till vid Café Hovgården.

Stort tack till Lene som ännu en gång höll öppet för oss och såg till att det fanns smaskiga mackor och kaffe till alla att mumsa på i trädgårn. Tack Lene!

Och tack kompis Kaj för att du alltid är så positiv så att såna här skojsigheter kan bli av!

Och så klart tack till alla som ville vara med ikväll och skapa feel good mode!

Nu är det dags att pusta ut och vila en stund efter allt :-)

B.