åkeriet

Utflykter på MC. Avgång kl 18 regnfria tisdagar från OKQ8 Åkerstigen 22 Ekerö.

Samma Stuk Till Wira Bruk.

Kategori: egna avstickare

En sanning med modifikation kanske.
När HDCS mobiliserade dryga trettio hojar till samlingen i Hagaparken för färd upp til Wira Bruk så handlar det ju förvisso om Harley Davidson för hela pengen, men lite av känslan med märket är ju att man aldrig hittar två likadana hojar. Och tittar man sen på vad som sitter bakom styrena så är det likadant där. Fullt av olika personligheter! Men tillbaka till Haga och samlingen där! Tjenare å kramar å snickesnack och sen liten genomgång av dagen och därefter det viktigaste av allt, mackbeställning!
Sen är det bara att tuta och köra. E4 upp till Upplands Väsby innan vi svänger av och ger oss in på småvägar på den Uppländska landsbygden. Försöker memorera ortsnamnen men ger upp rätt snart då RC Leffe Astering valt att ta sig genom så många små byar som möjligt på kringelkrokar som skulle göra varje kringelstadsbo grön av avund!
Så, helt plötsligt dyker det upp en skylt där jag hinner läsa "Heliga Birgittas Bönegrotta". Ping! säger det i skallen. Antagligen eftersom vi här på Ekerö passerar S:t Birgittas kyrka varje gång vi åker mot stan. Det blir en sån kontrast mellan trettio mullrande Harleys och bönegrotta!
Vad hände där? Smög hon iväg dit och gömde sig och bad? Vad bad hon om? Handlade troligen inte som Tjorvens bön om en tårtbit till i alla fall... Ah.. vi släpper Birgitta och bönerna och njuter av resan istället. Efter två timmar i kringlornas tecken är det dags att svänga in på Wira Bruks parkering, sträcka på benen och knata ner till fiket och de förbeställda mackorna.
Det blir jackor av och en skön stund i solen för både hojar och knuttar och man börjar nästan känna igen det som vi brukar kalla sommar!
Blev t.o.m. så varmt så några Ekeröbor smög iväg till skuggan för att ta en selfie! :-)
Med uppdrucken java och färdigtuggade mackor var det för de efterrättssugna att ställa om kompassen för vidare färd över Åkersberga, Vaxholm och färja till Värmdö för vidare färd in till stan och Fjällgatan.
Ja, och uppe på fjällis var det ju bara att njuta av utsikt och glass! För en del var det naturligtvis utsikten över en av världens vackraste städer som gällde. Men många av de förbipasserande valde att istället vila ögonen på raden av Harleys som snyggt stod parkerade på bussparkeringen där uppe, och vem kan väl klandra dom för det? :-)
 
Och med det är det bara kvar att tacka HDCS och Road Captain Leif Astering för en underbar dag på fina vägar. Tack Leffe!
See ya all!
B.

När du får oväntat besök.. fast tvärtom.

Kategori: egna avstickare

Jo jag tog och tog med mig syrran på en liten gevaliatur idag.
Hon gillar att åka knarr och det är inte så ofta vi ses, men idag sken solen och det passade utmärkt med en utflykt.
Syrran ville titta in i Lissma (där bilträffarna är på tisdagar ni vet) där hon har lite känningar och ja, varför inte. Nu visade det sig att där var det ingen ruljans what so ever, så vi rullade vidare. Kom att tänka på Cafè FikAnn som ligger mitt emot Vegabaren och som vi i åkeriet en gång försökte titta in till när vi var och tuggade burgare på Vega.
Så jag ställde in styrsystemet på Vega och puttrade vidare ditåt. Vart en jädrans kö av bilar när vi närmade oss. De håller ju på att bygga nån ny trafikplats där och det förklarade ju varför det var lite sisådär med trafikgenomströmningen. Nu visade det sig att det inte var riktigt hela förklaringen, för ju närmare vi kom vårt tilltänkta gevaliaplace, ju tätare blev trafiken med köer i båda riktningarna. Dessutom började köerna få mer och mer karaktär av äldre amerikanskt snitt.
När vi så småningom kunde se bort mot Vegabaren som stod inhöljt i rök och det dessutom låg en doft av bränt gummi i luften stod det liksom klart att det var grejer på gång där borta.
Hux flux så förvandlades vår lilla fikatur till ett inferno av raggarbilar med extra allt!
GRAND PRIX Raggarbil är en festival anordnad av Vegabaren och nu ramlade den liksom rakt i hjälmarna på oss! Vi var liksom bara tvungna att stanna och ta en promenad i raggarkulturen som i mångt och mycket liknar vår bikerkultur. Men efter en halvtimmes walk on the wild side konstaterar jag att promillehalten ligger en bit högre där. Åtminstone så här vid tvåtiden en lördag, och att råttsofforna har en större plats än vad ratbikes brukar ha i vår.
Hur som helst.. färgstarka fordon och människor, eller vad säger ni?
Det är inte riktigt varje dag man dimper ned i ett sånt sällskap bara sådär.. Man får väl säga att efter det besöket var väl nästan dagsbehovet av upplevelser fyllt för idag. Och med det så fick gevaliat tvärs över gatan också sätta pricken över iet för denna lilla hojtur.
B.

Reprisen Först.

Kategori: egna avstickare

Hade ju tänkt få ihop några rader om resan över "det stora landet", men det har efter återkomsten till Svedala vart en hel del att stå i.
Nu kom dessutom en återträff med det här supergänget i vägen och.
(som man ju säger här borta i Västra Götaland)
För det är ju ofta vad som händer när man ger sig ut med hojen.
Vadå? Jo man träffar folk, och ibland träffar man rätt, och ibland har man plötsligt nya vänner för livet! Och vad gör man då? Jo man träffas igen så klart!
Så efter våra 600 mil tillsammans tvärs över USA var det nu dags att hitta ett ställe för en återträff. Valet föll på Väring utanför Skövde där Hasse och Ewonne har sitt näste och Susanna och Westin sitt, bara ett stenkast därifrån. Stefan och Bigge fick ta sina Intruders och fräsa upp från Vinslöv i norra Skåne, Ja förresten dom hade förökat sig (haha) när Bigge blivit med donna och fått med sig Mimmi åxå! Jag och Susanne rullade snyggt ner från Västerås.
(ja jag fuskade och drog iväg dit redan på torsdagskvällen).
Om jag ska försöka mig på en sammanfattning av fredagskvällen så lyder den kort och gott.. Budweiser.
Nä, skoja bara :-) Skippar kort och lägger till mera gott!
En fantastisk all american middag med tvåhundragrammare och alla tillbehör och mums fillibabba till långt in på nattkröken. Efter en god natts sömn vaknade man sen till doften av nystekt bacon, och om fredagens middag var i äkta big american style, så vette fan om inte frukosten var upp en nivå till!
Bacon, stekta ägg, kokta ägg, vita bönor, stekta champinjoner, grönsaker, jordnötssmör och sylt åsså en rejäl panna kaffe! Fan, man får nästan för sig att det här har blivit en matblogg nu! Ryktas faktiskt att vi ska få träffa Hasse i "halvåtta hos mig" vad det lider. Eller hur Hans :-) Lördagen var sen vikt för utflykt på hoj på små fina vägar där i Skövdetrakten där första stopp blev i Hjo.
En vacker liten pittorask.. pittoresk stad med Moster Elins Glassbar som en av huvudattraktionerna. Massor av smaskigheter och efter många om och men bestämde jag mig för en Vättersnippa.. sorry, snipa skulle det vara. Susanne hittade nåt så fantastiskt som Rökaren Bengt, och det kunde hon ju inte motstå liksom :-)
Efter glasstankningen och lite mer ordinär tankning rullade vi vidare i bygden och vinkade till Götalandskossor och andra allehanda landsortsting. Och som vanligt denna sommar 2017 så skulle det ju bjudas på beska droppar åxå. Nu lät vi oss inte nedslås allt för mycket av det och passade på att krypa inomhus för lite lunch.
Tyvärr lyckades vi inte lura dropparna genom att gömma oss en stund och det var bara att vända hemåt, hänga kläderna på tork och låta Hasse servera kaffekask de luxe att värma oss med innan kvällens kräftskiva kunde dra igång.
Med risk för att bli tjatig och misstolkad som matbloggare, så måste jag ju ändå säga nåt om det här röda kalaset åxå! Ja ni ser ju själva.. nu snackar vi stjärtar! Inget chinatjafs eller turkiskt keff. Nä, direktinköpta av arga gubben i Väring! Svenska rejäla bondarslen att sätta tänderna i!
Det var nog det bästa jag ätit i kräftgenren, så det blev att sitta och skala och tugga till långt fram på småtimmarna..
..innan vi slog oss ner framför big size TV:n och kollade bilder och film från vår resa.
Några pallade hela vägen medan några slocknade i soffan. Men vad gör väl det när man är i
goda vänners lag!
Stort TACK till våra nya Amerikavänner! Och glöm inte bort att sköta om era järnkompisar. Nånstans är det ju tack vare dom som vi får vara med om allt det här!
B.