Den Långa Färden.
Kategori: egna avstickare
Att rulla 600 mil tvärs över the promise land är ju en rätt lång färd i sig.
Men det jag och min då nyblivna hustru inte visste då i maj 2017, var att det inte skulle stanna där. Nä, den där färden har sen dess fortsatt att rulla tillbaka till Svedala och via Skövde och Vinslöv nu också tagit sig till Ekerö för att bjuda på en långhelg tillsammans med våra kära USAåkarvänner. För så kan det gå när man kastar sig ut bland okända människor och redan efter ett par dar börjar snacka bajskonsistenser och andra små livsbetingelser som kan vara av mer eller mindre allmänt intresse. Man fattar att här funkar det rätt bra att bara vara som man är, och man blir trevligt bemött även om bajset råkar ha en kletig konsistens nån dag.
Så med det sagt var det alltså dags för mig och Susanne att stå som värdpar när färden nu stannade till här i Konungens hemkommun.
Vi som bor här ute har ju möjlighet att ganska ofta stanna till hos knugen. Men har man rest ända från Skåne eller Västergötland kan det ju va värt att slå en flukt. Så det gjorde vi och några andra långväga resenärer också.
Kanske var det med inspiration från dom vi sen tog vägen genom tanterna Brun, Grön och Gredelins värld och stannade till vid Kina Slott också, innan vi rullade ut till mig..
..där det istället var dags att rulla in. Att pyssla in en Sportster, en Fatboy, en Road King och tre Ultror i ett garage gjort för en bil är fan i mig nästan en eftermiddags jobb! Nu klarade vi oss med en dryg halvtimme plus en rökpaus innan vi kunde slå igen porten och kila upp på husesyn.
Som tur är har man ju lite mindre lägenhet än Carl Gustaf Folke Hubertus, så det tar inte så lång tid. Magarna har börjat klaga och vill ha påfyllning så det viktigaste att visa upp blir ju köket, där det snart är uppdukat för amerikansk afton av bästa klass. Sen flyter det liksom bara på till en bra bit in på nattkröken innan alla så småningom går in för landning.
Dag två börjar så klart i samma spår med frulle bestående av stekta ägg, bacon och bönor. American pancakes med lönnsirap är ett måste och likaså svart kaffe med mackor och jordnötssmör! Dagen är vikt för hojtur på Mälaröarna men eftersom vädret är lite knackigt passar det bra att ägna en stund extra åt att samla kalorier i lugn och ro i väntan på att det ska ljusna lite i grågeggan där uppe. När vi till slut ger oss ner till garaget dyker det faktiskt upp ett blått litet hål och ger oss hopp medan vi försiktigt bänder isär hojarna och lyckas utan skador få ut dem ur sitt trånga natthärbärge. Första stopp blir på Juntras Grönt i Färentuna för att shoppa loss på deras fantastiska kryddor. Har man inte smakat dom har man missat nåt!
Därefter går färden till stenbrottet i Stenhamra för en promenad i den häftiga miljön där..
..Pippi försmäktade utan snus och där den otäcka eldsprutande draken Katla hade sin grotta nånstans bland klippväggarna. Solen börjar hitta fler och fler hål att titta ner genom och efter en stund med lite klassisk "kasta macka" rullar vi ut ur stenbrottet för att byta ö och sätter kurs mot Ekerön och Rosenhill där solen lyckats hacka molntäcket i bitar.
Ute på gårn är det full fräs på muurikkan där rårakor med tjockost och rårörda lingon ser så smaskigt ut att det inte går att motstå! Så vi slår oss ner i solen och den speciella rårörda Rosenhillmiljön och bara njuter en stund..
..och en extra stund. Rosenhill är ju ett sånt ställe liksom. En skön avslappnad kontrast till allt uppstyrt elände vi har runt omkring oss i vardan. Men jag och Susanne vill ju visa mer av vårt Ekerö, och eftersom väskan är packad med kaffetermos och amerikanska (vad annars :-) chokladmuffins, fortsätter vi färden mot Adelsö.
Där ute visar det sig att man håller på att reparera vägen genom att lägga på grus och låta trafikanter av allehanda slag fixa att platta till skiten. Livsfarligt för såna som oss, och det är bara att ta det försiktigt runt ön. Några små släpp blir det i alla fall, men vi klarar oss runt och kan parkera nere vid kyrkan och knata upp till Alsnö Hus, Ladulås gamla tillhåll. Förutom att man känner historiens vingslag här uppe så är det ju också en vidunderlig utsikt bort över Björkö och Birka, så en kopp och en muffins blir ett perfekt avslut på dagens åktur.
Men just som vi börjar tänka på refrängen hörs ett surrande ljud och det dyker upp en sån där motoriserad skärmflygare.
Den kommer närmare och snart inser vi att flygarn har siktat in sig på oss, och innan vi vet ordet av får vi ducka när han två gånger satsar på att fixa mittbena på oss allihop.
Tiden går fort när man har roligt, så nu är det dags att fräsa hem och fixa käk. Vi byter ut mitt kök mot kvarterets festlokal, men amerikatemat behåller vi såklart. Hot chicken wings, coleslaw och majskolvar får bli kvällens meny.
Sen är det påställ med två liveband (hur fan det nu gick till :-) dans och tjosan hejsan några timmar..
..innan det är dags att släcka och avsluta den här delsträckan av den långa färden. För än är den inte slut. Det återstår en hel del.
B.
