åkeriet

Utflykter på MC. Avgång kl 18 regnfria tisdagar från OKQ8 Åkerstigen 22 Ekerö.

Turné till Fårö (eller vem drog ur proppen?)

Kategori: egna avstickare

Så var det då dags för årets hojsemestervecka!
HDCS internationella har sen jag gick med i klubben tidsmässigt tyvärr alltid krockat med min vistelse i sommarstugan uppe i Skellefteå. Men i år när träffen blev senarelagd en vecka och jag och Bo H-son Band dessutom blev kontrakterade att leverera countryrock för att få skinnställen att fladdra runt bikersbenen i cirkustältet, passade det äntligen att bocka för internationella träffen i almanackan! Och med detta, även att förlägga min och Susannes obligatoriska hojvecka till Gotland. Så med det sagt går vi väl rakt på själva resan.
Ni som tidigare kanske läst om våra utflykter har kanske också lagt märke till vårt dilemma att tiden på morgnarna går så jäkla fort! För oss har det efter varje resa blivit mer och mer tydligt och nu beslutade vi oss för att konkret åtgärda problemet. Så på måndagskvällen innan avfärd går vi igenom några viktiga punkter.
Nr 1. Ser till att allt är packat och klart.
Nr 2. Laddar kaffebryggaren så att det bara är att trycka på knappen nästa morgon.
Nr 3. Tidskoll. Hur lång tid tar det att åka sträckan Ekerö C - Nynäshamn?
En snabb slagning på Google säger att det tar 58 min. Utan trafik visserligen, men ändå. Här känner vi att vi har koll på läget och ställer väckarklockan med över tre timmars marginal till dess att incheckningen till färjan skulle stänga  kl 12.35.
Tisdag morgon drar klockradion igång kl nio och vi vaknar så nöjda med oss själva att vi genast belönar oss med en halvtimme till i sängvärmen innan vi lika nöjda tar oss ut i köket och som i ett trolleritrick "tadaaa" petar in knappen på den laddade kaffebryggaren som omgående börjar bubbla och sprida morgondoft i köket.
Frukosten tuggas sakta och noggrant och vi hinner börja fantisera om ett glass-stopp på vägen ner till Nynäshamn. Undan med frukosten och dags att hänga på packningen på hojen. Har helt klart för mig hur vi lastade sist, men det är här nånstans bland remmar och stroppar som det där glass-stoppet får stryka på foten. Men skit samma. Vi har i alla fall rätt god tid på oss för en lugn och fin första sträcka på veckan.
Precis när vi är i färd med att stänga igen packväskorna och vrida på tändningen så öppnas porten och en gammal dam på nedre botten kommer ut och vill få en liten pratstund. Trevlig som man ju vill vara, så ler vi fint och pratar lite med damen. Hon tycker det är lite spännande med oss läderklädda och den fullt lastade Fatboyen, och så tittar hon på Susanne och säger "och där bak sitter du som en ros". Susanne ler och säger så vänligt hon kan att "jo så är det". Då fyller damen i sin mening med "bältros". Om damen plötsligt blev elak eller om det var ett uttryck av hastigt uppkommen demens hann vi inte ta reda på för nu började vi få lite bråttom.
Hade under samtalet med den gamla damen fått anstränga mig en aning att höra eftersom jag duktigt nog stoppat in mina nyinköpta öronproppar, och om det var för att jag rynkat på näsan åt hennes syrliga kommentar och den ena proppen då ändrat läge vet jag inte, men jag petade till den för att få den rätt placerad och den försvann..
För det mesta försvinner ju små prylar när man tappar dom och de av nån outgrundlig anledning hoppar iväg åt de mest ologiska håll. Öronproppen försvann mer logiskt när man petar på den, rakt in i huvet. Jaha.. vad gör vi nu då? Alla försök att med fingertopparna få tag på den resulterade bara i att den borrade sig längre in. Pincett? "Jo jag tror jag har en i necessären" säger Susanne som på mitt ansiktsuttryck börjat förstå att det inte är helt behagligt att ha en öronpropp på upptäcksfärd i den vänstra hjärnhalvan. Innan hon hunnit säga klart meningen har hon dykt ner i den högra packväskan och snart ligger packningen utspridd på marken. Necessären låg så klart i botten! Fram med pincetten och in efter proppen! Men den lilla jäveln är hal och envis och efter ett tiotal försök, och mitt ansiktsuttryck gått från smått ansträngt till helt panikslaget, beslutar vi oss för att byta taktik.
Med ögonen stående som råttpittar ur skallen springer jag de tvåhundra meterna upp till vårdcentralen och dyker in med huvet i anmälningsluckan. Med andan i halsen och den propp jag fortfarande har kontroll över i handen, förklarar jag för tjejen i luckan att jag har en likadan på villovägar i skallen och den måste ut! "Jaha, vi ska se här om vi kan hitta en tid när någon kan titta på det" säger hon i luckan. "Neeej! Den måste ut nuuu!" råmar jag så att folk vänder sig om och undrar vad som pågår. En manlig sköterskeaspirant eller vad det kan heta som hört det hela inflikar att det kanske inte behövs en läkare för att lösa problemet och jag får följa med till ett undersökningsrum. Det tar ca en och en halv minut till att jag springande är på väg tillbaka till hojen och Susanne, fast nu med två öronproppar i handen. När vi startar upp Fetpojken har vi nu fyrtiofem minuter på oss att göra de femtioåtta som Google sa det skulle ta.. utan trafik.
Det blir ett storslalomrace på Essingeleden och när vi sen kommer ut på Nynäsvägen och inte trodde att det kunde bli värre, så börjar det regna.
Nålen pendlar mellan 120 och som mest 160 medan klockan obönhörligt betar av sekund efter sekund. Vet inte var regnet upphörde, men när vi rullar in på färjeterminalen har det slutat, och vi kan som sista hoj gasa ombord och förankra där bak i aktern. PJU!
De dryga tre timmarna ombord ägnar vi åt att luta oss tillbaka och låta kroppen och min tillbucklade hjärna att återgå till nåt slags normaltillstånd. Och väl framme i Visby checkar vi in på Wisby Jernvägshotell, sköljer av oss det sista av den kvarvarande stressen och ger oss ut för att njuta av sommarsol och en bit mat i vimlet i Visbys gränder och prång. När vi sen fram mot natten vandrade tillbaka till vårt lilla rum i en fortfarande ljummen sensommarkväll kunde vi inte annat tycka än att det här var vi värda efter morgonens strapatser!
 
På onsdagsmorgonen väcks vi av hur Visby vaknar med varutransporter till butikerna på Adelsgatan och folk som börjar röra på sig utanför. Kikar ut genom fönstret och vädret ser hyfsat ut med lite soldis som ju brukar försvinna en bit in på förmiddan.
Vi bestämmer oss för att lasta på och käka frukost när vi kommit en bit på väg. Krusmyntagården ligger längs 149:an på frukostavstånd från Visby så vi svänger ner där för att kika på lite örter, blommor och tvålar för män. En fin fjäril i Harleyfärger får också stå ut med att sitta modell när jag samlar resminnen med kameran.
 Men när vi sen ska ta oss en kaffe och nån macka så ligger kursen på mackorna lite väl högt. Sjuttio spänn för en fralla får oss att åka vidare trots att magarna börjat kurra en aning. Och i takt med kurrandet så har också soldiset gått mer åt muldis och lagom till att magarna börjat protestera högljutt så dyker räddningen upp (tror vi) i form av en hederlig gammal Tempobutik. När vi gått tre varv genom butiken och inte hittat nåt som ens påminner om en frukostmacka ger vi upp och köper en varsin banan som vi i tysthet äter på parkeringen utanför..
Efter nån km till svänger vi av och åker ner till Lickershamn, och bland några små sjöbodar hittar vi Fiskboden. En GB-gubbe utanför vittnar om att det kanske går att köpa sig en ställföreträdande sen frukost här. Inne i den lilla boden hittar vi en bågnande fiskdisk, och bakom den ett par sommarjobbande tonårstjejer. Några färdiga fiskmackor står inte till buds men det går bra att köpa en minibaguette och knåpa ihop en egen macka om så önskas. Det önskar vi ju, men är lite rådvilla hur vi på ett bra sätt ska komponera ihop nåt lämpligt så vi ber de två tonårstjejerna om råd. "Ta vad ni vill" säger de, om möjligt än mer rådvilla än oss. Så vi tar varsin baguette och chansar på en bit rökt lax och kliver ut ur fiskboden. Det regnar..
Medan dropparna så sakta dimper ner sitter vi på en bänk och tuggar i oss våra något torra laxbaguetter och sköljer ner med kaffe i pappmugg. Tröstar oss med att vi faktiskt har havsutsikt och kan roa oss med att räkna regndropparna som fortfarande ganska glest ramlar ner och fyller på viken framför oss. När vi sen sitter upp igen och fortsätter norrut på 149:an tilltar regnet och med den gångna sommaren i färskt minne och med tilltagande missmod beslutar vi att ta oss av daga genom att ge Fetpojken full gas och sikta på första bästa rauk.
Precis här börjar vi kunna ana att långt där borta i nordost börjar det se lite ljusare ut på himlen. Räknar ut att det måste vara över Fårö och beslutar oss att vänta lite med rauken. Ju närmare Fårö vi kommer så ljusnar det mer och mer, och när vi så småningom plaskar över med färjan har det slutat regna och på Fårö ligger asfalten torr och välkomnande! Vi åker upp till Stora Gåsemora som ska bli vårt högkvarter resten av veckan och installerar oss.
Tar sen en snabbvisit till Sudersand och HDCS tillfälliga kansli för att skriva in oss på träffen innan vi brakar ner till Slite för att proviantera på gröna skylten och skaffa något ätbart. Vi har tänkt oss att göra ett besök på den utannonserade festen på Kutens bensin fram på kvällen och blivit lovade att bli upplockade av den abonnerade bussen som ska gå mellan Sudersand och Kuten, bara vi tar oss ut till vägen och vinkar till bussen.
Nu är det ju som det är med paret Orrje-Södergren, och innan vi hunnit sörpla i oss lite rosé i eftermiddagssolen (ja va fan.. en gång om år är det väl ok) och fått i oss den från ICA egenhändigt ihopplockade salladen så hade ju bussen gjort sina tre vändor. Nu var det ju inte mer än dryga två km till Kuten så vi bestämde oss för att knalla.
Efter trettiofem minuters promenad släntrade vi vid halvtiotiden in på festen, köpte en varsin öl och minglade loss. Nu hann vi knappt få av kapsylerna innan ryktet nådde oss att baren nu stängde! Ville man köpa mer öl så var det till att byta lokal och pröjsa 150 spänn. Surt tyckte vi och fler med oss. Den abonnerade bussen för hemkörningen fick rycka ut i förtid eftersom de flesta av festbesökarna i ren protest lämnat festen och ställt sig vid vägen för att få åka tillbaka ner till campingen. En inte helt lyckad fest kan man väl säga utan att ha tagit i för mycket. Hur som helst.. mörkret hade lagt sig över Fårö och i det lilla mingel man hinner med under tiden man tömmer en 33a, hade vi uppfattat att det pågick ett meteorregn. Så vi valde att i totalt mörker (inga gatlampor här inte) vandra hemåt med näsorna riktade rakt upp mot den stjärnklara natthimlen och beskåda fyrverkeriet med det ena stjärnfallet efter det andra.
Om onsdagen slutat i ett meteorregn på en stjärnklar himmel så börjar torsdagen i flödande sol. Så med badkläderna nerpackade rullar vi ned till Sudersand. Rullar och rullar föresten.. Av vår värd Birgitta på Stora Gåsemora har vi fått veta att det går att gena genom hästhagarna, och äventyrslystna som vi är måste vi ju testa! Så upp med grinden och in till Brunte!
Nu blev det inte mycket till genväg eftersom vi körde vilse bland pållarna och hamnade i en "återvändsgränd" vid ett litet torp. En man stod på trappen och vi vinkade på håll för att liksom markera att vi var vänligt inställda och kanske få ett tips om hur vi kunde hitta rätt i hagarna. Mannen i torpet hade inte riktigt samma vänliga inställning och klev in igen utan att besvara vår vinkning. Så vi vände om och fick leta oss fram på egen hand.
 
Väl nere på träffen flanerar vi runt och kikar på hojar innan vi hittar vänner från distrikt H och hänger hos dom ett par timmar innan vi tar oss ner till den berömda stranden på Sudersand. Efter den sommar som varit känns det inte helt fel med sol, sand och saltvatten! Blir ett par timmar på stranden och ett besök på Suder-Sannas grill & bar där känslan av solsemester runt Medelhavet tar överhanden och man glömmer nästan bort att man fortfarande befinner sig i fosterlandet i mitten av augusti.
På väg från stranden hittar vi några kändisar från A och pratar bort några minuter. Får sen via den fina uppfinningen sms veta att några av våra åkerikompisar från Ekerö anlänt till campingen intill och tar oss en sväng dit för att se på showen när de reser tältet :-)
 
Kvällen avslutar vi över en middag med goda vänner från Skellefteå innan vi startar upp Fetpojken i den kylslagna augustinatten och rullar hem till Gåsemora.
Till fredagen har vi ställt klockan på ringning och kommer (kors i taket) upp för att hinna med på Fåröutflykt. Gotlandsåkarn Göran Persson guidar oss dryga tio utflyktssugna på oguidad tur runt Fårö. Jo du läste rätt. Vi skulle åka utan guide, men eftersom Göran som hittar som i handsken här, dagen innan haft guide med på den här svängen, så hade han snappat upp en hel del att delge oss noviser. Så efter ett lååååångt tankstopp (alla skulle tanka)
vid Fårös enda bensinpump ger vi oss iväg.
Vårt första stopp blir på Engelska Kyrkogården. Här vilar ett 20-tal engelska örlogsmän som avled i kolera år 1854 under Krimkriget. Fårösund var under Krimkriget en örlogsbas för en engelsk-fransk flottenhet. Nordväst om kyrkogården låg då ett för tillfället upprättat sjukhus.
Efter att ha hedrat engelsmännen for vi i gassande sol vidare på vår kryssning på små trevliga vägar och stannar så småningom till vid en liten hamn innan vi sen glider in i Langhammars raukområde. Vi bjuds på en fantastisk vy i en natur som inte liknar något annat. En bit in sitter vi av och knallar ner på stranden för att bekanta oss närmare med bumlingarna. Kamerorna går varma och jag och Susanne hinner testa vår nya hobby raukbestigning.
Det här var det sista stoppet på utflykten, men vår äventyrslystnad var inte riktigt mättad, så när vi sen åkte hemåt mot Sudersand igen, tog vi höger där de andra svängde vänster. Vädret var ju kalas, och svältfödda på sol och bad som vi blivit denna sommar så ställde vi in radarn på Blå Lagunen, det vattenfyllda kalkstensbrottet några mil från Fårösund. Det här plejset klassas av många som Gotlands bästa bad och om det stämmer är ju upp till var och en, men klart värt ett besök! Speciellt om man är lite krukig och tycker det är väl svalt i havet. :-)
Magarna hade vi inte riktigt hunnit med att tänka på under dan. Nu efter lagundoppet gjorde de sig ordentligt påminda och skrek så att de nästan överröstade Fetis raka rör! Trots besvikelsen härom kvällen med Kutens fest beslutar vi oss att göra ett nytt besök. Det är ju trots allt ett häftigt ställe och vi var sugna på att få testa crêpesen, och så fick det bli. Crêpesen var fantastiska! Så fadäsen med den stängda baren är nu glömd och förlåten. Medan vi satt där och njöt av pankisarna dök de andra två tredjedelarna av Bo H-son Band upp och efter att vi slickat faten bar det av till Gåsemora där vi ägnade kvällen åt "fredagsmys" och en liten akustisk gratiskonsert för våra grannar.
Lördagen bjuder på kalasväder för tredje dagen i rad, men eftersom jag och bandet har jobb att göra får hojåkningen stryka lite på foten. Hinner i alla fall med en sväng ner till Sylvis döttrar på förmiddan för att mumsa bakverk och tanka upp energidepåerna inför resten av dagen. Vid tvårycket börjar arbetsdagen som vi i Bo H-son Band sett fram emot sen det på mc-mässan blev spikat att vi skulle spela på internationella. Efter lite skruvande på trumsetet, stärkare som ska bytas och backdrop hängas upp så flyter allt på och soundchecket funkar bra. Vårt första gig börjar kl 16.00 så vi hinner ta en lunch och luta oss tillbaka en stund innan det är dags att svida om och dra oss mot tältet och scenen.
Tyvärr är det rätt glest med folk, men det är kanske inte så konstigt när det äntligen är högsommarväder ute, och även bikers gillar väl att slänga av sig lädret och njuta i solen när chansen äntligen kommer. Men några vänner och bekanta och våra grannar på Gåsemora har letat sig dit, så vi ger så klart benet! Det är så jäkla kul att lira och det såg ut som att det ryckte en hel del i de ben som var där. :-) Efter en dryg timmes rock´n roll avslutar vi det här första passet och går ner till stranden och sköljer bort svetten i havet. Sen blir det hem till Gåsis och slappa, käka middag och ladda för nästa gig.
När vi kommer ner till tältet har mörkret lagt sig och temperaturen sjunkit, men inne i tältet är temperaturen högre och betydligt mer befolkat av festglada bikers! När vi sen går på kl 23.00 och öppnar med Lost Highway är det fullt ställ! Och när vi avslutar en bit efter midnatt kan vi bara konstatera att vi precis gjort vår hittills roligaste spelning!
Ett stort tack från mig och Bo H-son Band till distrikt Ö med Kent Wiman i spetsen och alla ni som kom och öste loss med oss i tältet!
Tack HDCS! Hoppas vi ses igen!
Och tack också Susanne för att du fortfarande sitter kvar på hojen trots storslalom på Essingeleden och allt annat du får vara med om! :-)
B.
 
 

7 8 9.

Kategori: åkeriet

Ja då kör vi sista delen med tidigare outgivet material. Tur sju, åtta och nio är de sista tre innan det blev små reportage i bloggformat. Vi hoppar tillbaka till 2009 med en tur i slutet av maj och två i augusti. Lite glest mellan utflykterna, men det har ju tagit sig. :-)
 
Åk sju. Fikajakt i Nacka.
 
Hej!
 
Det blev en riktig långtur idag. Några droppar regn, men annars riktigt skönt hojväder. Vi tog färjan över och sen ut mot Nacka och Björkviks brygga längst ut på Ingarö. Trodde vi skulle få oss lite fika där men det såg bommat ut. Efter att ha njutit av utsikten där ute en stund vände vi tillbaka till Gustavsberg. På vägen ut såg vi nåt som vi trodde var ett mc-hak eftersom det stod ett femtiotal hojar utanför, så vi tänkte att där skulle det ju passa att fika då. Precis när vi kommer fram och parkerar bland alla hojar, väller det ut folk från stället och sitter upp, och vips så är det bara vi kvar på nåt som visade sig vara en helt vanlig pizzeria som råkat få besök av mc-klubben Distans från Vallentuna som var ute på en tvådagars hemlig tur för sina medlemmar.
Nåväl... efter lite krubb av olika sort styrde vi hemåt i solskenet. Lite lagom stadskörning via Stadsgårdskajen, Söder mälarstrand och Västerbron, fick vi oss också. Hoppas kunna få till nån tur nästa helg också. Därefter tänkte jag vi kunde ta en kvällstur på torsdag den 4 juni. Det finns ett ställe ute i Lissma som har börjat med temakvällar, mc torsdagar och bilar tisdagar. Återkommer om det senare.
B
Ps. Fem hojar idag. Rekord 2009!
 
 
Åk åtta. Mälaren Runt.
 
Jaha då blev det en sväng runt mälarn då. Jag och Johan P åkte ner till starten i Solna och vimmlade lite bland folk och fägring. Hittade ett äldre par som åkt ner från Haparanda på sin Gold Wing. Jag kände igen dem från Tisdagsträffen (www.tisdagstraffen.se) som jag åker på när jag är uppe i Skellefteå. De berättade att de brukar ta semester på tisdagar och åka ner till Skellefteå (25 mil) för att åka Tisdagsträffen och sen upp igen till Haparanda… entusiaster eller galningar? Viss beundran väcker det hos mig i alla fall.
Kl 11.00 hasade vi sen iväg med alla de andra flera tusen. Tog vårt första stopp nånstans bortanför Hallunda där Arne och hans kompis Sture väntade.
Nästa stopp blev på Taxinge slott, där vi mumsade i oss mackor och sötsaker, tillräckligt för att stå oss hela dan :-)
Därefter vidare till Strängnäs för en liten stadstur i gränderna. Johan vek av här, och vi andra fortsatte till Eskilstuna och Smedernas speedwaybana. Speedwayen tog nog slut när vi som bäst tryckte i oss tårta på Taxinge, men vi hann i alla fall precis kika in på marknaden innan den stängde. Några impulsköp blev det där innan vi susade vidare. Efter att vi passerat Västerås stannade vi på Cruisin Café för att fylla på kaffe. Kul ställe där man byggt ihop huset med en gammal buss. (undrar va byggnadsnämnden sa när de fick ritningarna?) Efter fikat kan man flanera på bakgården bland en massa amerikanskt skrot och hitta kul bilder att fylla digitalkameran med. Rekommenderas!
Här träffade vi också ”Harley the dog”. En något annorlunda typ av sin sort :-)
Innan vi åkte därifrån kom jag i slang med Matte. En chopperåkande snubbe som visade det sig, en gång bott på Ekerö. Han hakade på oss mot Enköping. Eftersom det ännu inte börjat regna bestämde jag mig för att stanna på festen hus Strul i Enköping och slå upp mitt, från England, specialimporterade tält. Måste ju kolla om det skulle hålla för lite regn, så det var ju perfekt att regnet hängde i luften. Matte hakade på mig in på festplatsen och Arne och Sture åkte vidare hemåt.
Precis när tältet var monterat kom de första dropparna. Bara att dra igen blixtlåset och gå ner till grillen för dagens middag. Karré med potatissallad och sprätta en stark! Å sen en till! Träffade en massa kul typer av olika slag, så det blev mycket snack och skratt och ett jämt ölflöde. Kröp in i tältet vid tretiden och konstaterade att det var torrt. Inuti :-)
Somnade direkt och väcktes sen ca halv nio av öppna pipor och Bröderna Slut!!! Det tog en halvtimme innan jag orkade upp och tog mig till serveringen för frukost. Där upptäckte jag att det var där The Slut Brothers höll till med sin morgonkonsert. De var om möjligt ännu galnare än de typer jag umgicks med under kvällen och helt fantastiska. De öste på med vansinniga texter och galna skämt och västknuttarna klappade takten :-)
När jag ätit färdigt och packat ihop tältet var det dags att gå och testblåsa för att kolla om det var grönt att åka. 0,00. Firade med en cola och drog iväg. Hann inte längre än två kilometer innan det var dags att blåsa igen. Nu var det farbror polisen som också ville kolla att det var grönt. Liite nervig blir man, men det var lugnt och det var bara att åka vidare.Jag körde lite fel och hamnade på väg 263 i Skolsta. Chansade på att åka mot Grillby och tänkte att jag skulle kunna hamna i Bålsta. Hittade några riktigt fina mc-vägar, och som tur var ledde de ingenstans, så jag fick uppleva dem två gånger :-) En timme senare var jag så i Grillby igen och kunde ta mig ut på E18 och därefter in till Bålsta. Och för första gången på mina tre resor runt Mälaren, hittade jag den snitslade vägen tillbaka till Stockholm.Hoppas att fler kan haka på nästa år. Det vore väl kul om vi kunde få till en egen liten tältby där vi kunde sitta och ljuga med en öl eller två. Nu ska visst sommaren komma tillbaka en kortis med fint väder på torsdag. Är det nån som är sugen på en sväng då? Förslag på åkmål mottages gärna.
 
B.
 
 
Åk 9. Träekrar och nåt halvbekant.
 
Hej på er!
Det blev en liten sväng på tre man hand. Jag och Ralf tog sexfärjan (låter spännande när man läser det :-) över till Slagsta. Vi fick fint sällskap på färjan av en Ford av tävlingsmodell från 20-talet. Träekrade hjul som ruskade rejält om man kom upp över 80 enligt ägaren.
Vi åkte sen bort till Röda Caféet där vi mötte upp med Johan P.
HDCS har en fast träff där på torsdagar så det var rejält med hojar och folk där. En hel del fina saker att titta på. Inte bara HD. Rätt mycket veteraner av olika slag.
Vi spatserade omkring en stund och drog sen vidare till Lissma Park. Där har de ju försökt att locka dit hojar på torsdagar men inte lyckats med det riktigt.
Det var tomt där sånär som på två hojar. Lustigt nog visade det sig vara Ekeröbor. Ralf var halvbekant med den ena och jag har träffat den andra vid ett par tillfällen tidigare. En av dem var visst bekant med dig Conny också. Känner du igen honom?
Nu får vi se vad det blir för väder i helgen. Blir det bra åker jag nog ut en sväng. Kolla mejlen om ni har lust att haka på. Kan bli hastigt. Väderrapporterna ändrar sig ju hela tiden.
 
B.
 
 
Sådär, då var lagret tömt på gamla historier och samlingen av åkeriåk får anses komplett. Historien har väl dessutom kommit ikapp oss och Eric och Sören får väl sägas ha blivit lite mer än halvbekanta. :-) Närmast väntar en liten redogörelse för min hojvecka på Gotland i somras. Ha det bra tills dess!
 
B.
                
                     

Allting har en ände, men korven den har två.

Kategori: åkeriet

Och med gårdagens utflykt har vi nog kommit till säsongens ände för åkandet i den här regin. En säsong som länge kändes som en förlorad sådan eftersom vädret i mångt och mycket bestod av blött och kallt. Men scrollar man ner här en bit så upptäcker man ju att det blivit en hel del åka ändå! :-) Igår då? Jo det började i ett fantastiskt solsken från en klarblå himmel och fjorton cyklar nere i Jungfrusund. Men när vi rullade iväg väckte vi visst upp nån morgontrött gud som snabbt och bestämt drog ett kylande molntäcke över sig och hela Ekerö. Vi får vara nöjda med att han inte behövde morgonpinka också.. Började med att blåsa ut till Adelsö och ta högervarvet med en avstickare ner till Lindby för att sen landa vid kyrkan för avsittning och gemensam promenad bland runor och koblajor upp till Alsnö Hus.
    
Att Ladulås möten häruppe ledde till att vi fick en svensk adel är väl inget som vårt möte på samma ställe lär ändra på. Vi får nog nöja oss med att vi kan vara säkra på att vårt åkande kommer att återupptas så fort asfalten ligger sopad och torr till våren. Med detta klubbat vände vi tillbaka mot mer civiliserad mark och satte kurs mot Färingsö där jag hade tänkt att ta nästa paus i stenbrottet i Stenhamra. Nu hamnade vi istället för ett lugnt och stilla stenbrott, mitt i action av något äldre snitt i den årliga veterantraktorplöjningen på en åker strax innan Stenhamra. Att få gå och nosa på oljiga gamla traktorer och sniffa dieselångor till ljudet av en gammal Bolinder på tomgång är det väl inte många bikers som tackar nej till! Så stenbrottet fick vara medan vi sög in traktoractionen istället.
Men... nu var ju egentligen dagens huvudatraktion korv. Och inte vilken korv som helst, utan Lovö Magasins hemlagade! Benet som gjort en del eljobb åt Ewa på Lovö och fått bra kontakt :-) tipsade härom veckan om Ewas korvar och att vi borde försöka få till ett besök innan vintern sätter stopp för det. Åtminstone på två hjul. Så efter att ha sniffat tillräckligt med diesel vred vi styrena mot Troxhammar och Lovö magasins annex.
Efter en presentation av valmöjligheterna så var gubbsen snart samlade kring det manligaste av manligt.. GRILLEN!
Vi hade tappat några åkare på vägen som hade viktigheter som sin egen bröllopsmiddag att ta hand om (och det får man väl ta som ett giltigt skäl att avvika i förtid) men några andra tillkom. Helen och Annica dök upp i "civil" klädsel utan moppar. Helen släppte t.o.m. den chockartade nyheten att hon just sålt sin Road King.... Som tur var lugnade hon oss med att jakten på en ny hoj redan är igång. Pju!
Med det så var det väl bara kvar att sätta sig till bords och mumsa de skinnstoppade lammen med blåbärsketchup och alla andra mumsiga tillbehören.
 Med det stänger vi ner årets utflykter och ser fram mot en och annan vinteraktivitet. Kanske dyker det upp något reportage till här så titta gärna in ibland.
B.