åkeriet

Utflykter på MC. Avgång kl 18 regnfria tisdagar från Väringgården Jungfrusundsvägen 6 Ekerö.

Det duggar tätt.

Kategori: åkeriet

Ja både bildligt och bokstavligt.
Utanför plaskar det på ordentligt och med lite flyt hade vi hunnit hem innan nederbörden. Nu gjorde vi inte det och fick prova på lite flytföre på Essingeleden innan vi hann hem. Det har ju blivit ganska tätt mellan utflykterna här på slutet, och det skulle ju bli dåligt hojväder idag. Men eftersom det fanns en del strålar bakom persiennerna på förmiddan var det väl bäst att passa på. Möttes av Chrille och Arne med varsin överraskning nere i Jungfrusund.
Båda har sadlat om! Chrille har blivit customåkare på en svart Yamaha Dragstar och Arne har utökat vagnparken med en till BMW! Så det tog en stund extra innan vi kom oss iväg sen. Måste ju kolla in prylarna! Med det gjort, drog vi ut till Nacka och Centralkonditoriet i Björknäs. Trevligt café med nostalgifeeling och möjlighet till både en bit mat och fika. Jobbade i början av åttio-talet här ute och minns ett kul ställe i Kummelnäs. Grävlingsberg köptes 1898 av de sydtyska affärsmännen bröderna Emil och Oscar Herrman, som lät uppföra var sin sommarvilla i en för platsen lite ovanlig arkitektur. 1910 lät bröderna också nybygga en ruin med romantiskt konstgjorda sprickor och fri utsikt över inloppet till Stockholm.
Tyvärr hittade vi inte stället nu eftersom allt var förändrat med nybyggen och vägar hit å dit..
Efter att ha cruisat runt i skogen ett tag bestämde vi oss att det var bäst att vända hemåt. Tyvärr var det ett lite sent fattat beslut och det var bara att bita ihop när kom ut ut tunneln och upp på Essingeleden och möttes av en rejäl blöta.. Arne försvann på Skurubron och jag och Chrille fick busa själva på hemvägen.
Vi får se hur det blir framöver med väder och vind. Mejlar ut om det är nåt på gång.
B.

HDCS. En tur från Rosenhill.

Kategori: egna avstickare

Jaha.. så blev det en avstickare till dårå.
När båda döttrarna dragit till Leksand för att heja fram Skellefteå till seger och nya poäng, blev jag ju liksom ledig och fri att göra vad jag ville. Och det vet ju alla att får man göra vad man vill sätter man sig ju på hojen och drar! När nu SMHI flaggade för, kanske den sista somriga dagen och HDCS flaggade för en tur från Rosenhill var det lätt att välja att åter igen ställa klockan på ringning och ge sig ut i dimman.
Med vetskapen om att det nyligen kommit en (1) hoj till en av distrikt A:s turer
fick jag lite av den känslan när jag helt solo seglade över till Slagsta med Ekerö kommuns gula mjölk-ko till färja.
Men si den känslan kom rejält på skam när jag svängde in till Rosenhill!
Det var rejält med hojar där eftersom det tydligen var fler ordnade turer på g.
Och när jag dessutom möttes av vinkningar från Mats och Benet & Kicki
raderades den där ensamhetsfeelingen bort helt och hållet! Parkering och fram med kamera och social kompetens!
En hoj som fick lite extra uppmärksamhet var den här exklusivt designade "Tour Gliden" av Willie G Davidson och som var nr 2 i en serie på 200 st.
Men efter plåtandet och det sociala engagemanget var det dags att rulla och börja gissa vart vi var på väg.
Började med att svänga tillbaka och ner mot Skansundet för liten färjetur till och räkning av ekipage. Femton stycken får väl ses som helt godkänt.
Av från färjan och färden gick mot Mölnbo. Samtidigt som det sprack upp lite hamnade vi mitt i nått slags veteranrally för tunga fordon, och visst är det nåt speciellt med gamla Scania Vabis och Volvo Viking, gärna med en pinuppa som prydnad på kylarn :-) Nåväl.. våra vägar skildes åt och kanske var det Gnesta som var målet för dagen? Jo, ett stopp i Gnesta blev det men det var knappast den lokala Statoilmacken som utsetts till dagens höjdpunkt..
Nej, vidare och nästa gissning fick bli Mariefred. Självklart blir det Mariefred tänkte jag! Men icke. Passerade Skottvångs gruva och nu talade skyltarna för Taxinge men när vi passerade den bruna skylten som pekade mot Taxinge slott gav jag upp. Road Cap Bengan Löfberg lurade mig igen! Men när nästa avfart som också ledde mot kakslottet i Taxinge fanns inte mycket till alternativ kvar, Taxinge slott var målet för dagen!
Bara att parkera och marchera upp mot bakverken.
Efter tårttuggandet och allt annat tuggande marcherades det ner till hojarna igen där några sen for vidare ner till Sparreholm. Men vi Ekeröbor valde att åka hemåt. Det var lite småkallt innan vi landade i Taxinge, men nu sprack det upp ordentligt, och med höstsol som gnistrar mot tank och gaffelkrona så börjar också hot rod hjärtat att dunka innanför läderpajen :-)
Efter att sen ha snirklat oss mellan köerna ut mot våra öar stannar vi till på vårt hejdåställe och summerar dagen. En dag av bra hojåkning med helt ok uppslutning för att vara i slutet av september.
Bra jobbat Bengan Löfberg! Och tack alla andra glada och trevliga Harley-åkare!
 
B.

The Last Time?

Kategori: åkeriet

Kvällarna blir kortare och kallare, så kanske var det här sista tisdagsåket för säsongen.
Kanske kan vi byta tisdagskväll mot söndagseftermiddag och få några åk till. Håll lite utkik på mejlen så får vi se vad vi kan få till.
Kvällens åktur gick till Sundby Gård för att kika på bilparken och få lite värmande java i magen. Synd att bilfolket tycks ha så bråttom hem och att vi på väg in möttes av en ringlande karavan av trevliga fyrhjulingar på väg hem till halvåtta hos mig.
Nåväl.. några av rattfolket höll ut en stund till, så vi hann med en promenad och fick gotta oss i några godbitar iaf. Efter promenixen var det skönt att slingra fingrarna runt varma kaffekoppar och stoppa lite godbitar i mun också. Men som sagt mörkret lägger sig allt tidigare och för att som sista kvarvarande slippa bli utsparkade var det lika bra att lyfta på läderhäckarna och vända hem.
 Stenarna får avsluta ikväll igen och som dom säger "maybe the last time, I don´t know" så säger jag likadant och så får vi se vad vi kan åstadkomma de närmaste veckorna.
B.