åkeriet

Utflykter på MC. Avgång kl 18 regnfria tisdagar från Väringgården Jungfrusundsvägen 6 Ekerö.

Hoja på distans.

Kategori: åkeriet

Ja men va fan gör man?
Tisdag, kalasväder och säsongen på sista versen och BLAM!...
Föräldramöte med obligatorisk närvaro bara landar rakt i knäet. Det är bara att bita i det sura äpplet och gå föräldramöte så klart. Man tillhör ju den där generationen som har Luther sittande på axeln och hackar en i skallen med "plikten framför allt"! Eller vänta nu.. Var det kanske gammkungen som präntade in det där? Jo så var det ju! Jävla smart drag att märka varenda krona med det där! Varenda gång man dök ner i fickan för att fiska upp nåt att roa sig för så fick man veta... "plikten framför allt!". Så då är det alltså Gurra den 6:e Adolfs fel att jag inte kunde förmå mig att ljuga ihop nån bra historia för att rädda mig från föräldramötet...
Nä, plikten framför allt.
Jag fick i alla fall några sekunders njutning när jag stegade ner till garaget för att hämta bilen och ett skönt mullrande ljud fick mig att vända mig om och se mina vänner glida förbi uppe vid brandstation. Ett kort ögonblick av nån lite skön högtidlig känsla innan förtrollningen bröts och det bara var att sätta sig i bilen och sucka sig ner till kvällsjobbet.
Men nu till den lite oortodoxa lösningen med distansåka.
Ni åker och jag får sitta hemma och berätta vad ni gjort. :-)
Samling på OK där förhandlingar inleddes med två färdiga förslag om vart färden skulle gå. Thaikäk nånstans på Färingsösidan eller Våfflan i Sigtuna. Thai-våfflan-thai-våfflan-thai-våfflan-thai-ROSENHILL! Ja så fick det bli. Gick det inte att enas om thai eller våffla så måste det fram nåt annat, så Rosenhill fick det bli. Ner till färjan där det tydligen ännu rådde en viss vilsenhet enligt första rapporten till mig som löd:
Sju vilsna själar utan road captain.
Och ja visst ser dom lite vilsna ut där de verkar att febrilt leta efter något i mobilerna, om det nu inte, gud förbjude, är Pokemon go som gjort inträde ibland åkarna på Ekerö?!
Men det verkar ändå ha gått bra och det rapporterades sen om att man tryggt anlänt till den i all hast påkomna destinationen och var i färd med att göra entré.
Att man sen också lyckats göra lite business la man sen också fram bevis till.
Tur att man nuförtiden oftast bara halar pram sitt plastkort och slipper få upp det där "plikten framför allt" varje gång man försöker ge sig själv lite glädje och godsaker.
Nåväl.. Efter en kort överläggning..
..verkar rösten ha fallit på flygarMicke att lotsa skaran hemåt vilket han skötte med den äran vad jag förstår av den sista rapporten jag fick.
Mätta och nöjda lotsar Micke oss hem genom stan över Västerbron, där vackra Stockholm kunde avnjutas med lite snabba gluttar under färden. Fantastisk vacker vår huvudstad är!
Med det så säger jag tack för rapporterna och hoppas att vädret är lika vackert om en vecka och ser då till att ha rensat fickorna från gamla otäcka enkronor och vi ses igen!
B.
 
Kommentera inlägget här: