åkeriet

Utflykter på MC. Avgång kl 18 regnfria tisdagar från Väringgården Jungfrusundsvägen 6 Ekerö.

Ä´ kula rö´ så far vi....

Kategori: åkeriet

Det är ju ett gammalt uttryck som har sitt ursprung från båtlivet och tändkulemotorn som ikväll också var kvällens huvudattraktion. Matte kom med förslaget och så fick det bli.
Jag slängde ut en ledtråd i infon om kvällen men trots det verkar ingen ha fattat några misstankar om sysselsättningen "Det tändes en idé om en kul inombordarsväng till i morrn" kanske var för klurigt, men eftersom det nu skulle vara lite hemligt fick det ju inte vara för tydligt heller. Nåväl... Mattes granne Hugge som är ägare till en av de på 80-talet sist tillverkade shovelhead, har en son som heter Marcus och som i sin tur är ägare till ett stycke tändkulemotor av märket Seffle och tillverkad runt -60 nån gång.
Att få lyssna på gången på en sån maskin är ju som musik för somliga. Det finns t.o.m. sån "musik" att köpa på CD för den riktigt inbitne. Andra kan nog efter några puffar tycka att det är att likna med att "titta på när färgen torkar". Vi hade nog en bred fördelning över hela skalan där idag tyckte jag mig uppfatta. :-)
Hur som helst... Vackert väder och 15 åkare (även om vi fick skrapa ihop dom längs vägen) är ju mer än godkänt. Så iväg till Kumla By och rulla in på gårn hos Hugge där shoveln rullades fram och startades upp. Skönsång ur piporna och riktigt snygg att se på.
Några hade säkert vart nöjda där men nu var det ju liksom bara "förbandet". Head acten väntade bakom hörnet med startförberedelserna i full gång.
Å till slut var vi där, mitt i den där gamla sägningen. Kula var röd och Marcus startade upp.
"Tjoff tjoff tjoff tjoff"...
och den gamla motorn tuggar igång. Där står vi precis som barn på julafton, vid ungefär samma tid som den gamla motorn tillvekades, och tindrar med ögonen som när man fick fart på ångmaskinen och doften av brinnande metatabletter spred sig runt i folkhemmet.
Men i takt med att rökpuffarna stiger mot skyn gör sig behovet av att stoppa i sig nåt ätbart påmint och vi får tacka för showe(l)n och rulla vidare på vår alltjämt hemlighetsfulla tur på våra inhemska vägar som man ju blir rätt hemmablind för ibland. En sen augustikväll med sol och värme som den här, är någon mil här ute en riktigt njutbar historia. Ut över Svartsjö och tillbaka en bit och in över Sånga-Säby ut till Färentuna och till kvällens kulinariska avdelning på Kungsberga Grill och Pizzeria.
Här blir vi sittandes med blandade godbitar ur menyn en bra stund och njuter av sensommarvärmen. Bjuds också på en oplanerad motorupplevelse då plötsligt något från bilismens tidiga barndom plötsligt svishar förbi utanför.
Med det är det bara att hoppas på lite mer av sensommar och fina höstkvällar ett bra tag framöver. Ses om en vecka!
B.
Kommentera inlägget här: