åkeriet

Utflykter på MC. Avgång kl 18 regnfria tisdagar från OKQ8 Åkerstigen 22 Ekerö.

Skell Häll.

Kategori: egna avstickare

Skell Hell är ju nu ett uttryck som man i Skellefteå i allmänhet och som supporter till stadens hockeylag i synnerhet, vill att alla motståndare som på skakiga ben glider in på arenan ska känna till som den obehagliga upplevelsen när de till det öronbedövande vrålet från publiken samtidigt blir överfallna av ett gäng svartgula bålgetingar med ett enda mål. Nämligen att köra över allt som inte är färgat i svart och gult!
Skell Häll däremot är kanske ett mer informativt uttryck, och målande för hur mina fyra första semesterveckor såg ut däruppe. När man ser fram emot vår relativt korta sommar och i princip hela maj, juni och halva juli varit kallt och regnigt, och man äntligen är framme vid semester och tror att nu.. nu kommer solen och värmen! Då är glädjen och nyttan man som biker känner över en full vattentunna rätt överskattad! Men men.. man får väl trösta sig med att det varit i stort sett likadant överallt. Därmed lämnar vi vädret därhän och ägnar oss åt de stunder när hål i molntäcket släppt igenom några glimmande gula strålar och tillåtit en sväng på hojen!
Jag har på de somrar jag släpat upp hojen till Skellefteå fått flera möjligheter till att köra tillsammans med andra och de första jag träffade på var Återfallsknuttarna. En samling sköna lirare som trotsar åldrandet både vad gäller dom själva och hojarna de rider på. Inte så svårt att hänga med i hastighet men kan ibland vara nog så knepigt i tugget!
He må då få komme nåe rajn åmme vill. Int ve je vorte gjort av na socker int!
Så kan det låta en måndagskväll när regnmolnen tornar upp sig innan avgång från Bonnstan. :-)
Skulle det nu vara så illa att det regnar och en lite sockrig snubbe som jag stannar hemma, så kommer nästa chans att lufta hojen redan på tisdag. Tisdagsträffen i Skellefteå håller jag för att vara Sveriges största hojträff på veckobasis. Här är alla typer av hojar och bikers välkomna och det var med den som förebild som jag fick idén till att skapa en slags kopia men i miniatyr här för oss på Ekerö. TT har om det är bra väder inte färre än hundra åkglada knuttar. Det har när det vart som allra mest varit upp till trehundra stycken!
Samling på Möjligheternas Torg och gemensam körning på någon trevlig väg till gemensamt mål där olika typer av föreningar får arrangera med fika och på så sätt dra in en slant till sin verksamhet. Win win liksom! :-)
Alltid kul att åka med och man får nya bekantskaper hela tiden. Enda nackdelen är väl att det blir kö till fikat och vill man hinna med att plåta lite så kan den växa till sig rätt rejält..
Är man sen på onsdagen inte mätt på motorevenemang, eller om gud förbjude, även tisdan sköljts bort, så kan man ta sig till Kåge småbåtshamn där motorhistorikerna har sin veckoträff. Finbilar på rad och full rulle i kaffekiosken. 
Tröttnar man på häll ute så kan man ju hälla lite på insidan istället. Vi är några polare där den gemensamma nämnaren är TAXI. Dom är några stycken som brukar köra ett litet grillpartaj varje sommar och när jag blev bekant med Bengan Sundbom och dessutom kört en del taxi i vad man här uppe brukar kalla Fjollträsk, så fick jag glida in i sällskapet jag också. Förra sommaren kunde vi av olika skäl inte träffas, men i år kunde vi för tredje gången få till det igen och Daniel som var kvällens värd passade på att utöka sällskapet med Patrik och Fredrik.
En och annan centiliter hälldes i och det var nog tur att det hann gå en dag emellan tills jag blev utbjuden på hojtur av nya polarna Patrik och Fredrik. :-)
Förutom Återfallarna och TT så finns nu mer också en renodlad Harleyklubb. Skellefteå Harley Club har ca 50 medlemmar och åker så mycket de kan bara vädret tillåter.
Nu var ju vädret inte så tillåtande som sagt, men jag hann iaf med en utflykt när vi en ovanligt solig förmiddag på nylagd asfalt rullade västerut de ca fem milen till Källheden, där Stellan och Åsa dukat upp med korv med bröd och kaffe och bullar. Förutom krubbet fick vi en visning i Stellans snickeri innan Christer halade fram ett stycke frågesport ur hoj-gömmorna. Diverse Harleyanknytning på de tolv frågorna där jag och hövding Affe slutade på siffran 4, med den lilla skillnaden att hos mig stod fyran för rätta svar medans Affes fyra var hans fel.. Vann gjorde iaf Hacko som klippte elva!
Jag och Susanne gjorde oss en tur upp till Jävre som ligger på gränsen mellan Västerbotten och Norrbotten. Här finns en turiststation från 60-talet som numer är kulturminnesmärkt och på andra sidan E4 hittar man några små bodar som inrymmer café med sjyssta laxmackor. Här har man enligt wikipedia rökt fisk redan på 1500-talet och tydligen är traditionen stark då vi sommaren 2015 har bildbevis på att rökningen pågår fortfarande. Förutom att det finns kulinariska fröjdsamheter så kan det kännas tryggt att veta att det vid soppatorsk finns hjälp inom räckhåll, och skulle det vara värre än så, så finns också möjlighet till övernattning. :-)
 
Har sen några år tillbaka ibland sett bilder på fejan där mina Skelleftepolare vart på besök på ett litet privat museum fyllt av prylar man minns sen barndomens dar. Och till i år hade min kompis Ingemar lovat att ta med mig dit. Några dagar innan det var dags för hemfärd ringde Ingo och undrade om vi skulle med till Cykel-Sture. Sture som startade Ursvikens Moped & Motor 1979 och avslutade verksamheten för sex år sen pysslar sen dess med prylarna som en hobby, och har samlat på sig en rejäl samling av grejer som väcker minnen när man får botanisera bland cyklar, mopeder, gamla transistorapparater och "all dela" som min gamla mormor skulle sagt.
 
Tack Sture för att vi fick komma och titta! Hoppas det blir fler besök framöver! Och tack Ingemar som höll löftet och tog med oss dit! Förresten är Ingemars hoj värd att slänga ett öga på också. Byggd på en -00 Yamaha Wildstar 1600 och uppborrad till 1800cc. Här snackar vi också samling. Prylarna som sitter på den här hojen får man liksom inte ihop genom att bläddra igenom senaste Bike Line-katalogen!
Ett helt annan typ av pimpning hittade jag hemma hos Mackan och Kia som inte var hemma vid fototillfället, men dök upp i Kåge några dagar innan min hemfärd.
 
Mackan berättade entusiastiskt om maskinen som skulle döpas till Electric Glide medan Kia som inte riktigt delade entusiasmen hintade om kvinnligt listiga åtgärder för att stoppa bygget. ;-)
Blir spännande att följa utvecklingen där nästa sommar, för här var min Norrlandsvistelse till ända för den här gången och det var bara att lasta min tradare och sätta kurs söderut.
B.
 
Kommentera inlägget här: