Mälaröarna Runt På Egna Ben.
Kategori: HDCS
Efter att de två sista Ekeröturerna ha fått agera extraben när vår käre Benet inte haft möjlighet att lotsa oss runt här ute på öarna, var det i år dags att på riktigt axla manteln och stå för RC-uppdraget. Så med termosen nerpackad (jo det har ju blivit lite av en tradition på den här utflykten) och frugan på pallen gav vi oss, i en strålande morgonsol, iväg till Brostugan
för att välkomna dagens åksugna harleyåkare.
Nu visade det sig att det fanns de som tydligen var ännu mer åksugna än oss då Julle och Henri redan stod snyggt parkerade och vinkade oss välkomna när vi rullade in. En efter en, och ibland två efter två strömmade det ihop sig till 18 cyklar och 21 pers, vilket därmed också utgör toppnoteringen för de tre gånger jag fått äran att leda detta arrangemang. Kul!
Ten Sharp rullar vi så ut på Ekerövägen och tar sikte på Adelsö. Har till skillnad från de första två gångerna kollat färjetiderna och tar därför ett någorlunda rakt spår dit ut. Har man gjort misstaget att ta nån extra krusidull bara för att sen se färjan lägga ut farmför gaffeln, är det värt att ta en extra koll på tider och kilometer för att slippa stå med lång näsa och ett koppel av åksugna vänner som undrar "hur fan tänkte han nu?"... Det slapp vi va med om nu, och kan snyggt och prydligt med några minuters marginal rätta in oss i ledet vid färjan.
En sex minuters tur på sjön piffar upp sommarstämningen ytterligare ett snäpp och det slår mig att det här är en dag som hämtad ur de där barndomssomrarna, då solen alltid sken från en klarblå himmel och man knappt hann vakna innan man var ute och lekte med kompisarna.
På sätt och vis är det ju ingen större skillnad nu. Solen skiner, ut och lek med polarna!
Vi tar högervarvet när vi kommer av och tuffar i en snygg och prydlig rad runt på den trottoarsmala remsan som utgör Adelsös hela asfalterade vägnät. Ett rådjur med kid studsar in i skogen och en hare sladdar förskräckt över vägen när arton V-twinnar bryter ljudbilden av småfågelskvitter och tjugoen nöjda leenden susar förbi. Det blir inte bättre än så här.
Feel good-mätaren slår i botten liksom. Vi stannar till vid Hovgården för nu är det fikatajm. Vi ska upp till Ladulås (ja Magnus alltså) gamla sommarställe som ju alltid står öppet för ett besök. Ja, dörrar och annat som skulle kunnat hindra en att stiga på har ju hunnit försvinna sen Magnus och hans kompisar höll till här för sisådär en 800 år sen.
Jag har ju varit här några gånger och vet att det är en kohage vi ska in i, men har aldrig sett några annat än på avstånd utspridda, en här och en där. Men nu står hela flocken samlad precis vid grinden, och ska vi dit vi tänkt oss så innebär det närkontakt av tredje graden typ.
Som tur är så är ingen mer korädd än att det funkar att ta tjuren vid hornen och knata igenom..
..och väl där uppe är det bara att avnjuta belöningen av fika och utsikt.
Men klockan tickar på och snart är det dags att avsluta kaffet och tugget och ta oss bort till färjan igen. Nu har vi klarat av Kärsön, Lovön, Ekerön, Munsön och Adelsön och det är dags att ta oss an Färingsön, vilket innebär att det blir att åka samma väg tillbaka för att efter Ekerö centrum ta oss ut över vad som i folkmun kallas skitdiket och vidare ut på Färingsö.
Det är dags för dagens andra stopp och vi har fått lov att hälsa på hemma hos Nisse som för dagen parkerat sin imponerande samling av gamla fordon utanför
den egenhändigt uppbyggda gamla macken på gårn.
Huvudattraktionen är den hemmabyggda 20-tals T-Ford Roadstern. En riktig skönhet med fin patina. Vi bjuds på en uppstart och Nisse petar i ettan, och med ett läckert knatter
försvinner han runt hörnet i ett dammoln.
Men roadstern är inte det enda att lägga ögonen på... Tre fina moppar..
..en riktig "Janne Långben-Cheva" som om jag hörde rätt aldrig tvättats.
Här snackar vi patina på riktigt alltså!
Sen var det traktorsamlingen där den här godingen av märket Fordson
ådrog sig det mesta intresset.
Vi får säga stort tack till Nisse för att vi fick komma och kika på grejorna!
Det mesta precis som våra cyklar, American made :-)
Med den upplevelsen i bakfickan gav vi oss iväg för den sista av dagens etapper. Ut till Skå, Kumla By, Svartsjö, Kungsberga, Sånga-Säby, Stenhamra och till slut Troxhammar
där Salle och Firat väntade med nygrillade burgare på sitt Daisy's
och dessutom bjöd oss alla på glass efter maten.
Stort tack Salle och Firat för det!
En perfekt avslutning på en riktigt härlig sommardag på hojen!
Med det får jag andas ut och säga "mission completed" för mitt första officiella uppdrag
som RC för H-DCS.
Vi ses igen!
B.
