Long Train Running.
Kategori: åkeriet
Är ju liksom en klassisk klassklassiker det, och frågan är om inte vi är på väg att skapa en klassiker vi med, nu när vi och MCE slagit våra påsar ihop (oj vad snuskigt det där lät..) med dubbelt i korsbefruktning (men va fan!) för andra året i rad. Nu möttes vi igen på kunglig asfalt utanför Calle och Silvia och kunde räkna in 60 hojar jämt och cirkus 70 förväntansfulla och entusiastiska pers, åsså två Japaner.
Efter fullbordad grupp...foto var det bara att starta upp och stänga av Ekerövägen och rulla iväg. Det är nu vi kan börja snacka long train.. 60 hojar blir några meter! Men med lugnt och fint tempo och mungiporna uppåt så funkade det ju alldeles utmärkt att samsas och hålla ihop runt på vår hemmaplan. För oss som kört vägarna ett antal gånger här ute är det kanske inte så märkvärdigt och hemmablindheten har väl sen länge smugit sig på. Men för de som inte kört här så ofta, och kanske för första gången för en del, så kan nog en runda här ute vara en trevlig upplevelse. Högervarvet på Färingsösidan funkade och flöt på bra utan att slitas isär av korsande trafik och ivriga bilister. Som sagt, Färingsö, Skå och Kumla By, Svartsjö, Färentuna, Kungsberga, Sånga Säby, Stenhamra och sen inåt igen med sikte på Brostugan. Lika bussigt som förra året dök vi upp där en kvart innan stängningsdags, och lika snällt som då höll de god min och körde en timmes övertid. Tack Brostugan för det!
Blev lite av long train där också. Inte så mycket running däremot, när alla skulle in och hitta godsaker och java.
Sen var det inte mycket mer än så, och mycket mer än så behövs inte för 70 åkare för att må lika kungligt som Calle och Silvia där borta i sitt slott. Tack för en kalaskväll! Tack Myra och MCE! Det var ett nöje att ha er alla i mina speglar!
B.
